Så mycket ångest

God morgon, så här skittidigt på morgonen!
Jag somnade tidigt igår. Och det betyder att jag vaknade tidigt idag. Jättetidigt! Klockan 5. Det kommer behövas mycket kaffe för att hålla mig vaken hela dagen idag. Jag har huvudvärk som ligger och lurar igen. Det hade jag igår också. Så alvedon är min kompis idag.

Både jag och Anders har sovit på sofforna i ett par nätter nu. Anders för att få stöd för värkens skull, jag för att jag inte velat ligga ensam i sängen. Ångestattackerna har avlöst varandra, framförallt på kvällarna.

Dagtid är jag överens med mig själv om att knölen bara är en muskelknut eller nåt, men på kvällen, då är jag döende. Typ. Framförallt igår kväll. Då hade knölen blivit så pass stor så man kunde känna den genom att stryka lätt med fingrarna över bröstet. Anders kände den också. Då hade jag en ordentlig ångestattack. Illamående, gråtmild och skakig i hela kroppen. Jag har inte kunnat äta på flera dagar. Alla mina klassiska besvär vid ångest. Men den kan ha varit värre igår för att jag inte tagit tabletterna som jag fått för Fibromyalgin. Jag tänkte ringa idag till Medicinupplysningen eller vad det heter för att fråga om den där biverkningen jag hittade.

Men det är vid stunder när jag har ångestattacker som jag är glad att Robin mest sitter på sitt rum. Jag vill inte att han ska se det. Jag har inte sagt nåt till honom. Han behöver inte veta!

Idag håller jag tummarna, för jag tycker att den känns något mindre. I alla fall inte större. Så jag hoppas verkligen att den är på väg att försvinna av sig själv!

Jaja, jag försöker fokusera på andra saker. För att hålla hjärnan upptagen med annat medans jag väntar på tid för mammografi.

Skriv gärna en hälsning till mig!