Född fri – Björn Alfzelius

Jag hittade fågeln vid brunnen på gården en rytande förvinter kväll.
Den låg där på marken med obrukbar vinge och ögonen blanka av skräck.
Jag slöt mina händer försiktigt runt kroppen och förde den in i mitt hus.
Den åt och den drack och den sov hela natten framför brasan tills elden brann ut.

I gryningen vaknade jag till av att fågeln hade tagit sig upp på mitt bröst.
Där satt den och sjöng dom mest ljuvliga toner med sin rena och glasklara röst.
Och tonerna fyllde mitt ödsliga hus till dom mest avlägsna vinklar och vrår.
Sången gjorde mig glad och mitt sinne blev ljust för jag visste att nu var vi två.

Jag köpte min fågel en gyllene bur och ställde den mitt på mitt bord.
Den var med när jag skrev, den var med när jag åt. Den var också med när jag sov.
Jag prata med fågeln, jag spela för fågeln, den blev som en kär gammal vän.
Och i mina stunder av sorg och förtvivlan så sjöng den mig lycklig igen.

Med fågeln i huset var min ensamhet över snart kände jag livslust igen.
Så jag bjöd hem till fest och jag bjöd hem till dans och vännerna fyllde mitt hem.
Vi satt hela nätter och pratade minnen ibland ända tills det blev ljust.
Och fågeln satt med oss hur sent det än blev tills den somnade in i sin bur.

Och månader kom och månader gick och snart hade sommarn blivit höst.
Och fågeln vart tystare fär varje dag tills den slutligen miste sin röst.
Den satt i sin bur och såg ut genom fänstret mot en himmel så blytung och grå,
och först i oktober färstod jag till sist vad den satt där och kikade på.

Mot skyarna såg man dom flyga på led på väg mot sitt riktiga hem.
Dom reste på instinkt, dom följde dom lagar
naturen så klokt har bestämt. Jag såg på min fågel som satt där på bordet
så fjättrad och sorgsen och tyst. Så jag öppnade fönstret, och jag öppnade buren
och jag såg hur min fågel flög ut.

Det går emot vår, snart ska träden slå ut, nu e mörkret och kylan förbi.
Jag går runt i min trädgård och sneglar mot himlen för jag vet att snart kommer dom hit.
och jag tror att just en av dom kommer att göra en extra sväng över mitt hem.
Om så blott för att visa sin uppskattning över att få leva i frihet igen.
Ja, jag tror att just en av dom kommer göra en extra sväng över mitt hem.
Om så blott för och visa sin uppskattning över att få leva i frihet igen.

*Björn Alfzelius*