Det är vad jag känner idag. Jag har ingen vilja till något. Jag har ingen vilja till att försöka stå emot rökbegäret, ingen vilja till att klä på mig eller fixa nåt att äta. Ingen vilja till att ens kliva upp ur sängen känns det som just nu.

I natt så hade jag värsta inlägget i huvudet som jag ville få ner här på bloggen, just om hur arg och ledsen jag var över hur en viss person beter sig, men idag har den värsta ilskan lagt sig. Jag vet hur det är och det vet Anders också, och det är huvudsaken!

Igår var vi hemma hos Anders son Roger som fyllde år och vi var precis på väg att åka in och käka middag på en restaurang när samtalet kom att det var bråttom om vi ville vara där när det hände. Det blev ju till att styra kosan till sjukhuset i stället. Jag var inte säker på om jag verkligen ville vara med när det hände, men som det nu var så fick jag inte så mycket att välja på. I efterhand så här är jag nog glad att jag var med… Även om jag kände mig lite som en inkräktare.

Det som var jobbigast var nog att se Anders lillasysters sorg! Hon bröt ihop fullständigt när Gia tagit sista andetaget. Hon började ropa på mamma och blev helt hysterisk. Det gjorde nog vår egen sorg så mycket större.

Jag kommer i alla fall att sakna Gia så länge jag lever, och jag vet inte riktigt hur jag ska kunna hantera allt som kommer att komma nu! Med makens, barnens och min egen sorg och dess utom allt tjafs som blir rent automatiskt! För jag tror att det är ofrånkomligt! Det blir ALLTID massa tjafs…

Nå väl, idag ska Robin komma hem och på sätt och vis ska det bli skönt! Men samtidigt känns det som om det hade varit skönt att få ha några dagar på sig att sörja innan allvaret sätter in igen.

Liknande inlägg

• Twilight Event! (0)
• Skönt att sova! (0)
• Riktigt riktigt trött! (2)
• Rätt så upplyftande! (2)
• Min dag idag! (1)