Aug 28 2016

Lite halvtufft

Postades klockan 11:27

Hej hej.

Dag en går var väldigt intensiv! Först barnkalaset som var så som ett barnkalas är. =) Faktum är att det inte bara var jag som blev helt slut! Anders blev det också! Vi hade en stund tills nästa grej så vi åkte hem och sov en timme mellan. Det var behövligt!

Hos Marie och Micke så blev det god mat. I vanlig ordning! =) Och prat och skratt! Till rätt sent på natten. Vi åkte hem vid ett.

Idag, än så länge, så mår jag bättre än vad jag förväntade mig. Jag vet faktiskt inte om det har med att jag drack lite alkohol igår. Inte så jag blev berusad, men jag tror ändå att det hjälpte till att liksom lägga ett filter på. Men det kan man ju inte göra varje gång man ska ut bland folk! :/

Idag ska vi försöka byta fjädrar på bilen. Eller ja, Anders ska. Jag ska väl titta på så det går rätt till! =) Han har redan gått ner till bilen, men jag har nyss gått upp och vill väldigt gärna få vakna först. Dricka kaffe och så!

Aug 27 2016

Intensiva dagar

Postades klockan 10:12

Hej hej.

Jag måste säga att det har varit ett par intensiva dagar nu, och idag kommer det nog att bli värst! Vi ska på barnkalas och sen ska vi på party. Och självklart så vaknade jag väldigt tidigt. Jag trodde klockan var bra mycket mer än vad den var när jag vaknade. Får se hur länge jag grejar innan jag däckar eller nåt.

Det märks att man inte är helt på topp. Jag hade min gudson igår i 3 timmar. Full av energi, men ändå ganska lugn, men jag blev helt slut! Hahaha. Men fler gånger hoppas jag ändå att det blir. Det är en liten raring!  *s-love*

Aug 26 2016

En pärs!

Postades klockan 09:31

Hej på er

Igår åkte jag och Anders in till stan en vända. Vi skulle åka in till en vape-butik för att köpa någon juice att vapa. Vi lyckades hamna mitt i avspärrningarna. Vi hade inte en aning om att vi hade ”finbesök” i Stockholm. Hela kortegen fick vi se, så man kan väl säga att vi var ett stenkast ifrån USA´s visepresident! =) Men som tur var så var inte avspärrningarna så superlänge. :)

Väl i butiken så var det hur mycket folk som helst där. Alla skrek i munnen på varandra, alla stod och testade smaker och butiken var pytteliten och jag fick behärska mig ordentligt för att inte springa skrikandes där ifrån! :/ Men jag fick i alla fall med mig en juice hem. Sen var jag helt slut!

Idag ska jag till läkaren. Ska kräva att de påbörjar en medicinsk utredning på mig! Och i eftermiddag ska jag vara barnvakt till mig gudson!  *s-love*  Äntligen fick vi till en dag då jag faktiskt kunde! =)

Är det bara jag, eller är det ett jäkla tryck i luften?

Känns som om mitt huvud håller på att implodera!

0

Övrigt


25 Aug 2016, 11:15

Aug 24 2016

Brev till Försäkringskassan

Postades klockan 11:50

Hej, kära Försäkringskassan.

Jag förstår att ni har i uppdrag att se till att så många som möjligt är arbetande och självförsörjande. Det förstår jag. Men jag tror ni behöver se över era rutiner, för de fungerar inte ihop med det verkliga livet för de stackars människor som är sjuka eller på annat sätt är handikappade och oförmögna att klara av att arbeta.

Jag är (tyvärr) en av dem! Jag har inte valt det här. Jag skulle gärna byta bort det mot en massa energi och en fungerande vardag! Men i dagsläget så får jag acceptera att jag mesta delen av dagen ligger på soffan helt utan energi. Jag måste nämligen försöka hushålla med den lilla energin jag har! Så att jag kan gå ner och handla något ätbart ett par gånger i veckan. För att jag ska kunna (orka) laga mat några andra dagar i veckan! För har jag varit ner till centrum och handlat så är jag så trött efter att jag (oftast) faktiskt inte orkar laga mat den dagen. Och om jag säger trött så menar jag inte enbart fysiskt trötthet, även om den också finns i enorma mängder, utan jag menar mentalt trött! Min hjärna orkar liksom inte fungera som den ska. Jag kan hålla på med nånting, men mitt upp i allt så kan jag glömma bort det jag höll på med. Och framför allt om jag blir distraherad av nånting annat!

Mitt sociala umgänge är nere på ett minimum. Jag kan berätta om en händelse som var ganska nyligen. I lördags. Jag och min make var på en tillställning där en 10-15 personer var inblandade. Och även lite barn i varierande åldrar. Vi var där i 4 timmar. Vi åt mat, och pratade och drack coca cola. I fyra timmar var vi där! Sen var jag tvungen att åka hem igen! Hjärnan kokade på mig! Jag hörde inte vad någon sa, jag fick anstränga mig väldigt hårt för att uppfatta vad någon sa. I mitt huvud blev alla ljud och alla rörelser som en vansinnesfilm där allt var hysteriskt! Det går inte att förklara på ett riktigt sätt, det måste upplevas!

Dagen efter låg jag på soffan och sov! Jag tror jag sov 18 timmar på söndagen! De stunder jag var vaken så kände jag mig sjuk. Feber, ont i kroppen, ont i ögonen, ont i huden, krypningar i kroppen, muskelsvaghet och så vidare. Föreställ dig att du har influensan! Jepp! Precis så! För att inte tala om alla extravarv jorden tar! Alla dessa yrselattacker! Och det bara för att jag umgicks med lite fler människor än min familj! Jag är bara tacksam över att jag inte fick blackouter! Ja, för det har jag också fått ett par gånger. Det är skitläskigt! Tid som försvinner och där man inte vet vad som har hänt! En gång hände det när jag satt på pendeltåget! Jag missade helt att kliva av på min station och fick åka en extra vända… Rätt så obehagligt, faktiskt!

Och när jag ändå pratar om min familj! Visste ni att jag har en son som är autistisk? Som jag måste se till att han kommer upp på dagarna? Att han får på sig rena kläder? Att han kommer in i duschen? Att han äter mat? (Han är dessutom väldigt kräsen när det gäller mat, och jag måste ofta laga annan mat till honom!) Han går i en specialskola där det är täta möten som jag måste närvara på. Det innebär att jag behöver åka kommunalt. Vara i samma utrymme med hundratals andra människor! Som för mig låter, åter igen, som en sån där vansinnesfilm. Dessutom måste jag sitta upp i flera timmar i sträck! Fast kroppen skriker efter att fä lägga sig ner… Men jag biter ihop dessa stunder! För min sons skull! Väl hemma igen vill jag bara sätta mig ner och gråta av trötthet! Både fysisk och mental.

Jag kan ju tillägga att jag i hela mitt vuxna liv har kämpat och kämpat för att få saker att fungera som de ”borde”. Jag har haft en hel drös med arbeten av alla de olika slag! Men varje gång jag har försökt att få allt att fungera tillsammans, familj – barn – hem – jobb, så har jag kraschat! Jag har aldrig förstått vad det var för fel på mig! Varför klarade inte jag av dessa ”normala” saker som alla andra klarade av! Jag har känt mig totalt värdelös! Både som förälder och arbetare! Sista jobbet jag hade var mitt drömjobb! Jag arbetade som fotoassistent. (Jag älskar att fotografera, det är otroligt befriande!) Jag satt för det mesta ensam i en fotostudio och tog emot kunder som ville ha id-bilder. Annars så var det bara jag. Om jag inte följde med fotografen på hans uppdrag. Bröllop, barnfotograferingar och andra tillställningar. Jag älskade det! Men sakta och säkert så tog jag slut! Jag kunde inte förstå vad som hände! Helt plötsligt var jag där igen! Jag satt och storgrinade bara för att jag var tvungen att gå ner till centrum för att handla mjölk!

I december fick jag genomgå en utredning. Då hade jag kraschat totalt! Jag var så deprimerad så jag visste inte vad jag skulle ta vägen! Det visade sig att jag har Asperger! Och säsongsbetonad depression. (Inte så konstigt att jag alltid mått som sämst vintertid…) Man skulle kunna säga att MÅNGA av puzzelbitarna föll på sin plats! Men samtidigt känns det lite som att det var försent att få diagnosen nu. Jag hade ju i mer än 40 år försökt att uppfylla vad samhället krävde av mig som en NT (normal-typisk) människa. Jag är trasig idag! Så pass trasig så jag tror inte att jag nånsin kommer kunna bli hel igen! Tyvärr!

Jag fortsatte att försöka jobba även fast jag mådde skit efter jag fått mina diagnoser. Men i slutet på januari gick det inte längre! Jag blev sjukskriven. För första gången i mitt liv blev jag sjukskriven på grund av trötthet och depression! Jag fick antidepressiva tabletter utskrivna.

Idag klarar jag inte ens av att ta i kameran! Jag som älskar att fotografera! Jag orkar inte ens sitta vid min dator några längre stunder, jag som kunde sitta där hela dagarna och redigera bilder eller titta på film och serier. Datorn har stått avstängd i flera månader! Utom korta stunder då jag skriver på bloggen! Det här brevet, så här långt, har tagit ett par dagar att skriva!

Under många år (säkert närmare 10 år) så har jag till och från haft ont i halsen, ont i kroppen, feberkänslor och så vidare. Jag har liksom inte tänkt mer än att jaha, ska jag bli sjuk nu? Nähä, det blev liksom inte mer än någon febertopp. Det höll liksom bara i sig nån dag eller 2. Men ständigt återkommande!

När jag fick min Aspergerdiagnos så satt jag och läste väldigt mycket om det. Och snubblade över en sida om ME/CFS – Kronisk trötthetsyndrom – Och ytterligare en puzzelbit föll på plats! OJ! Alla dessa symptom har jag ju!

Jag fick vara sjukskriven i 2 månader för er. Sen skickade ni iväg mig på en utredning för att kolla min arbetsförmåga! Jag pratade med dem på habiliteringen (ja, jag har kontakt med habiliteringen för min Asperger, visste ni det?) och de sa till mig att jag inte behövde vara orolig! Det brukade ta upp till ett år innan man blev ivägskickad på såna utredningar! Men nej! Jag fick tre månader!

Jag gick på den där utredningen. Jag fick träffa en läkare och psykolog och arbetsterapeut. Jag skulle göra minnesövningar, lägga in ordrar på dator och sätta upp hyllor på väggen som jag sen skulle ställa in saker i. Jag skulle även sortera post i alfabetisk ordning. Jag satt och grinade mest, för min hjärna fungerade inte som den skulle tyckte jag. Det gick bra att få upp hyllplanen och det gick bra att ställa in saker i den. Men så skulle jag sortera saker i en viss ordning, och där brakade jag igen! Hjärnan ville liksom inte samarbeta med mig. Den kunde liksom inte tänka logiskt. Det tog lång tid för att få den att göra som jag ville. Jag hade även svårt att stå upp, för marken gungade under fötterna på mig. Dessutom hade jag väldigt ont i ryggen! Jag kanske ska nämna att jag har förslitningar på ett par av kotorna i ryggen som gör att jag har ont. Eller inbuktningar kallade läkarna det för. Jag får liksom inflammationer i muskelfästena i kosryggen för att jag överballanserar på grund av värken.

Men i alla fall!

Efter arbetsförmågeutredningen så fick jag veta resultatet! De anser inte att jag kommer att bli förändrad. Inte ens över tid! Men ni, kära försäkringskassa anser att jag visst kan jobba. Jag kunde ju utföra uppdrag som att sätta upp hyllplan på en vägg och och ställa in saker där. Även om jag nu inte kunde fullfölja hela uppdraget, som att sortera böcker i alfabetisk ordning efter efternamn.

Ni anser att min arbetsförmåga ligger på 100% om jag har ett arbete som inte är psykiskt ansträngande. Berätta då för mig vart jag hittar ett sånt arbete! Ett arbete som jag inte behöver stå eller sitta så länge på eftersom kroppen inte klarar av det några längre stunder. Framför allt inte flera dagar i sträck. Jag klarar ju inte ens av det i några timmar i sträck! Det behöver dessutom vara ett arbete som inte låter nånting. Alla ljud är väldigt stora i mitt huvud! Jag sover med öronproppar för att ha en chans att få sova nånting alls! Dessutom tror jag inte att ni har läst igenom resultatet på utredningen ordentligt, för ni skriver i brevet till mig att jag inte har några problem med att planera, strukturera och avsluta projekt. Medan utredningen säger att jag inte kan det.

Jag nämnde ryggen va? Det gör att jag inte får sova ordentligt på nätterna! Om jag har tur så får jag sova någon natt i veckan hela natten utan att vakna av att jag ligger och kvider i smärta. Även de gånger jag faktiskt inte har så ont, det händer när det är väldigt varmt ute, såna där rekordvarma dagar med ca 35 grader dagtid, så blir jag inte utvilad när jag sovit en hel natt ostört. Jag är ungefär lika trött när jag vaknar som när jag gick och la mig på kvällen. Jag blir liksom inte utvilad. När jag kliver upp ur sängen på morgonen så gungar det under fötterna på mig, jag får svårare och svårare att ta mig upp ur sängen.

Många gånger kan jag inte ens sova på nätterna. Hjärnan och kroppen är helt slut, men sömnen vill inte infinna sig! Det är förmodligen stressrelaterat! Jag har svårare att sova vintertid än sommartid. Det kan höra ihop med depressionen, jag vet inte, men det händer även på sommaren att jag är vaken hela natten. Och hot om att inte få några pengar underlättar inte för en natts god sömn, det kan jag lova!

Jag har begärt att få göra en medicinsk utredning! Jag vill ju faktiskt veta vad som är fel på mig! Utöver Asperger´n alltså. För nog för att de kan ställa till problem och köra slut på en, men det här är utöver den ”normala” Aspergertröttheten. Jag vill gärna få må bra, ha energi till att vistas runt andra människor och tjäna mina egna pengar och kunna ha semestrar och ge min son allt som han behöver utan att behöva vända på varje krona! Ingen skulle vara gladare än jag om det visade sig att det går att råda bot på denna förlamande trötthet och sjukdomskänsla som kommer varje gång jag gjort något extra utöver att ligga på soffan! Man brukar säga att det ”kommer som ett brev på posten” men i dagsläget så fungerar inte posten som den ska, så mitt mående är mer regelbundet än så…

Så snälla, snälla Försäkringskassan, se över era rutiner! För om ni tvingar mig till att börja arbeta igen så kommer ni förvärra mitt tillstånd, det är jag övertygad om! Och om det är nånting jag är rädd för, så är det att jag ska få en kronisk förvärring och må sämre än vad jag gör nu!

Med vänlig hälsning Karin Ringh

Aug 22 2016

Inte så mycket bättre idag..

Postades klockan 21:00

Hej på er.

Jag måste erkänna att det inte känns så mycket bättre idag, :( Sov på soffan inatt igen, men ska nog satsa på sängen kommande natt. Tog mig ut med Xena på rundan, men den kändes väldigt lång. Och att ta sig upp för trapporna kändes likvärdigt med att bestiga ett berg…

Kläderna åkte av i samma stund som jag kom in, för de skaver mot kroppen och känns väldigt obekväma! Och det här bara för att jag umgicks med fler människor än 2 i 4-5 timmar i lördags!

Nu är jag helt slut och vill sova ett gäng timmar till, men jag måste se till att Robin kommer iväg till skolan också…

I HATE MY LIFE just nu!

Aug 21 2016

Efterräkningar!

Postades klockan 20:42

Det var trevligt igår på kräftskivan. Den var lugn och städad. En del prat, mycket mat och getingar.

Idag har jag  varit mer än lovligt väck. Har sovit större delen av dagen och är inte speciellt pigg nu heller. Orkar liksom inte vara sittandes några längre stunder.

På fredag ska jag till vårdcentralen. Ska kräva att de gör sitt jobb och tar reda på vad som är fel på  mig. Så här ska det väl inte vara heller? Bara för att man umgås med människor i några timmar så ska man väl inte vara helt väck dagen efter? Vi var där vid 16-tiden och var hemma igen runt 20.

Det här var vad jag orkade med idag. Dags att glida ner i ryggläge igen på soffan…

Aug 20 2016

Kräftdags!

Postades klockan 13:09

Hej hej.

Idag ska vi på kräftskiva. Fast utan kräftor. För vår del i alla fall. För oss blir det nog skagenmacka eller grillad korv eller nåt. Anders ville inte ha kräftor, och jag kände att jag inte ville köpa ett paket för bara mig, även om jag lätt skulle kunna trycka i mig ett paket själv! =)

Jag tror att jag tänker lämna Xena hemma, för hon har varit lite tjurig på sista tiden och tydligt visat att hon inte vill ha med barn att göra, och det kommer ju finnas en del barn där. Och andra hundar…

Lika bra att hon får stanna hemma där hon kan sura ifred! (Det är nog skendräktighet på G igen…)

Aug 19 2016

Fredag igen

Postades klockan 10:14

Hej på er.

Det är fredag idag. Om ni inte hade koll, alltså.

Jag sitter med morgonkaffet och morgonvapen, och känner mig rätt ok. Jag har inte lika mycket värk i ryggen för stunden, det är bra. Ska snart ta mig in i duschen tänkte jag, och det är så jobbigt när ryggen känns som om den ska gå av! :(

Inga större planer för dagen. Ska se om jag får ändan ur att röja lite i köket tänkte jag. Kanske få in en omgång tvätt i maskinen också, men vi får se. Jag har haft några dagar med yrsel som kommer och går vid alla möjliga tillfällen. Som typ när man bara sitter ner vid datorn. Sist jag hade det så fick jag ju en ordentlig nedgång i mitt mående. Det är ju efter det som jag har blivit så fruktansvärt trött som jag är nu… Vill inte ha en försämring till!! Även om FK tycker att jag är 100% arbetsför. Jag kunde ju bygga ihop en väggbokhylla och ställa saker i den… Även om läkarna som utförde testerna på mig på order av FK säger att jag INTE kommer vara frisk och återställd i det närmaste, så tycker FK att jag är arbetsför och ska gå och söka jobb.  x:

Jaja, vad är väl en bal på slottet?

Skojar du med mig? Tänker du släpa ut mig i DET DÄR? #dvärgpinscher
Skojar du med mig? Tänker du släpa ut mig i DET DÄR? #dvärgpinscher

0

Instagrambilder

18 Aug 2016, 23:48

Jag kunde dammsuga datorrummet, vardagsrummet, hallen, köket och halva sovrummet. Robins rum hann jag inte med. Men dammsugaren får klart godkänt!

Nu: soffläge!

0

Pladder


18 Aug 2016, 15:03

Aug 18 2016

Ska göra ett test

Postades klockan 12:14

*wave* Hej hej.

Nu är sommarlovet över. Det var ett jäkla liv från skolgården utanför sovrumsfönstret. Det är ett väldigt tydligt tecken på att sommaren går mot sitt slut. Idag känns det riktigt höstruskigt ute. =( Xena var inte speciellt förtjust över vädret! Inte jag heller, om jag ska vara ärlig!

Jag funderar på att göra ett experiment idag. Den lilla dammsugaren har fått stått och laddat ett fullt dygn nu (jag städade av i sovrummet igår, det gjorde jag faktiskt) och jag läste att laddtiden för batteriet är 20 timmar. Och det har det stått nu. I alla fall ganska snart! Men jag funderar på att se hur mycket jag kan dammsuga på ett fulladdat batteri. Hur långt jag kommer. För man ska kunna dammsuga i ungefär 30 minuter med den, och så lång tid ska det väl inte ta att dammsuga lägenheten? Eller?

Det börjar bli dags att plocka fram ljus och sånt… Skapa lite mys…

Sida 1 av 13012345...102030...Sista »
namnlöst-1575-Redigera
namnlöst-1411-Redigera
namnlöst-1274
namnlöst-0525
namnlöst-0161-Redigera
namnlöst-9982-Redigera
namnlöst-9987-Redigera
namnlöst-9887-Redigera
Xena
  • Karin Ringh

  • Hej på dig. Jag som driver denna blogg heter Karin. Jag är gift, har tre barn, tre bonusbarn, två bonusbarnbarn, två katter och en hund. Och väldigt många dammråttor. Jag fick veta straxt före jul 2015 att jag har Asperger´s syndrom (som är ett neuropsykriatiskt handikapp som går under Autismspektrum) och Säsongsbetonad depression. Personligen tror jag också att jag lider av ME/CFS (kronisk trötthetssyndrom), och just nu försöker jag komma till rätta med min nya identitet. Jag använder bloggen som en dagbok för mig själv, men du är välkommen att läsa den. Uppmuntrande tillrop uppskattas också mellan varven. ;)
  • På bloggen

  • Idag - Tidigare

  • Instagram

    • Tweets

      Follow @cat0181 on twitter.

    • Det är

      2230
      dagar sen sista ciggen
      39
      dagar sen jag blev tobaksfri
    • Statistik

      • Totalt:
      • Denna månad:
      • Denna vecka:
      • Idag:
      • Online nu: